Fiskev�rd i Em�n

�r 2000 uppr�ttades en fiskev�rdsplan f�r hela Em�ns avrinningsomr�de. Sammantaget finns 815 �tg�rdsf�rslag, varav 751 ber�r vattendrag och �vriga 64 ber�r sj�ar. Styrkan med att greppa hela avrinningsomr�det �r att vi kan planera och utf�ra �tg�rder d�r det ger st�rst nytta, p� s� s�tt blir ocks� �tg�rderna kostnadseffektiva. Vattenv�rd kr�ver en helhetssyn. Detta nya syns�tt inneb�r att nya samarbetsformer m�ste skapas som �verskrider de administrativa gr�nserna.

Stort �tg�rdsbehov

M�nniskan b�rjade befolka omr�det redan f�r 6000 �r sedan. Man utnyttjade Em�n som transportled och floddalen var rikt p� vilt och fisk. Under 1600- och 1700 talet b�rjade vattnets kraft i forsar och fall utnyttjas i st�rre omfattning. Omr�det �r rikt p� l�mningar och sp�r efter gamla verksamheter som kvarnar, spiksmedjor och j�rnbruk. I slutet av 1800 talet under sista hungersn�den i Sverige startade ett omfattande arbete med att s�nka sj�ar och dr�nera v�tmarker. Massor av sj�ar s�nktes, vissa med flera meter. Under denna period flottades timret ut fr�n de stora skogarna och m�nga vattendrag rensades. I b�rjan av 1900 talet byggdes de f�rsta kraftverken i Em�n. Pappersmassafabriker och pappersbruk �kade sin volym, sj�arna b�rjade d� ocks� regleras. En rad olika s.k. n�dhj�lpsarbeten under f�rsta och andra v�rldskriget omfattade ytterligare sj�s�nkningar och �rensningar. Efterkrigstiden accelererade tillv�xten dramatiskt och d�rmed p�verkan p� vattenkvaliteten. Kapaciteten i skogs- och jordbruk intensifierades, samh�llen och st�der v�xte, vattentoaletten gjorde sitt int�g. Sammantaget g�r detta att i princip alla vattendrag i Em�ns avrinningsomr�de �r p�verkade p� ett eller annat s�tt. I Em�n finns ca 240 st vandringshinder f�r fisk och ca 50% av vattendraget �r rensat eller r�tat.

M�ls�ttning

M�let med �tg�rderna �r att bevara och st�rka ursprungliga fiskarter och fiskbest�nd, �terst�lla negativt p�verkade milj�er. Vattendraget med dess biologiska f�ruts�ttningar s�tter gr�nserna. Sveriges riksdag har antagit milj�m�l bl.a. Levande sj�ar och vattendrag. Detta inneb�r att Sj�ar och vattendrag skall vara ekologiskt h�llbara och deras variationsrika livsmilj�er skall bevaras. Naturlig produktionsf�rm�ga, biologisk m�ngfald, kulturmilj�v�rden samt landskapets ekologiska och vattenhush�llande funktion skall bevaras samtidigt som f�ruts�ttningar f�r friluftsliv v�rnas. EU:s Ramdirektiv f�r vatten syftar ocks� till att sj�ar och vattendrag skall uppn� en God ekologisk status.

De �vergripande prioriteringarna i Em�ns avrinningsomr�de �r:

Havs�ring och lax:

�tg�rda vandringshinder s� att arterna p� sikt kan �terbes�tta sina ursprungliga utbredningsomr�den. Restaurera lek- och uppv�xtplatser. Arbetet skall ske med b�rjan fr�n havet och upp�t.

Mal:

Trygga artens fortlevnad genom biotopskydd, biotopv�rd och flyttning uppstr�ms vandringshinder.

�l:

Underl�tta uppvandring av �lyngel genom att konstruera �lyngelledare vid definitiva vandringshinder.
Str�mlevande �ring: Ut�ka artens livsutrymme genom att �tg�rda vandringshinder, utf�ra biotopv�rd, anl�gga skyddszoner och inf�ra minimim�tt. H�r pekar vi ut sex prioriterade omr�den:

Flodkr�fta:

S�kra artens �verlevnad i avrinningsomr�det genom ett �kat skydd av befintliga best�nd och �teretablering i l�mpliga vatten.

Hotade fiskarter:

Exempelvis asp och niss�ga. H�r finns f�r lite kunskap f�r att kunna ge specifika �tg�rdsf�rslag. D�rf�r �r vikten av att kartl�gga f�rekomsten av Niss�ga i Em�n stor. Men �tg�rder f�r att skydda mal och �ring p�verkar niss�gat positivt eftersom hotbilderna i princip �r identiska och habitatkraven likartade (Fiskeriverket 1998).

De �tg�rdstyper som prioriteras �r:

Biotopv�rd:

Att �terst�lla eller f�rb�ttra rensade och omgr�vda vattendrag (av stor betydelse f�r hela ekosystemet och d�rmed fiskproduktionen).

Anl�ggning av skyddszoner:

F�r att minska n�ringsl�ckage och �ka retentionen av n�rings�mnen samt gynna flora och fauna i allm�nhet.

�tg�rda vandringshinder:

Att m�jligg�ra naturlig spridning av fisk och bottenfauna i sj�ar och vatten�drag samt f�rb�ttra regleringsfrekvens och amplitud. Ofta kr�vs samtliga �tg�rdstyper f�r att full effekt skall erh�llas.

�

�Ladda ner Fiskev�rdsplan Em�n 2000 i PDF-format (utdrag ur) �

�