Fiskvandring Havsöring och Lax
För ca 100 år sedan hoppade laxen i fallet vid Turefors och vissa år tog den sig ända upp till Sjunnen. En långsiktig ambition för Emånförbundet är att fisk åter skall kunna vandra upp till dess ursprungliga utbredningsområde i Vetlanda Kommun. Detta genom att skapa vandringsvägar förbi de vandringshinder som finns i form av kraftverksdammar. I dagsläget kan fisk vandra upp till Högsby tack vare de två nya fiskvägar s.k. omlöp som byggts vid Finsjö övre- och nedre kraftverk. Men för att fisken skall nå Högsby har den en svår och mödosam resa. Den måste passera fyra kraftverksdammar och genom de fiskvägar som finns där.
En av de viktigaste uppgifterna närmast i tiden är att tillse att dessa fiskvägar fungerar väl och samtidigt underlätta passagemöjligheterna för utgående fisk. Ett stort steg togs vintern 2005/2006 då staten löste in det första fiskhindret i Emån, Emsfors ett gammalt kraftverk som inte varit i drift på länge men som utgjort ett svårpasserbart hinder. En stor del av vandringsfisken stoppades redan där. Planer finns nu på att även ersätta den gamla fisktrappan vid nästa kraftverk, Karlshammar och bygga ett nytt omlöp. För en fortsatt fiskvägsbyggnad högre upp i systemet omkullkastas av det faktum att fisk påtagligt hindras vid de första hindren i Emån trots fiskvägar. Svårigheten är inte bara att få fisk att komma vidare uppströms utan en minst lika viktig fråga är hur de skall ta sig tillbaka ut i havet. En studie har just avslutats i Emån där man studerat fiskens vandringsmönster och smoltens dödlighet genom kraftverken (Olle Calles, Karlstad Universitet 2005:56).
Kostnad-nytto-analys av vattenreglering i Emån
Programmet
Forskningsprogrammet "Vattenkraft - Miljöeffekter, åtgärder och kostnader i nu reglerade vatten" gick i början av året in i den tredje etappen och finansieras av Svensk vattenkraftindustri, Naturvårdsverket, Fiskeriverket & Energimyndigheten. Den övergripande målsättningen är att göra "kostnad-nytto-analyser" (cost-benefit analysis) för åtgärder i reglerade vattendrag, dvs vad kostar en åtgärd och vilken ekonomisk nytta får man av densamma? Arbetet bedrivs dels i Emån där man fokuserar på åtgärder som gynnar vandrande fisk i Emån, men även i Ljusnan där man i första hand tittar på hur och var man ska tappa vatten för att maximera den ekologiska och ekonomiska nyttan. Programmet har en egen hemsida på: http://www.vattenkraftmiljo.nu/
Studien 2007
I Emån ska Karlstads universitet fortsätta sitt arbete med att studera hur vattenkraftverken i ån påverkar uppströms och nedströms vandrande fisk och vilka åtgärder som behövs för att stärka fiskpopulationerna i ån. Nytt för denna period är att SLU i Umeå är projektdeltagare. Sedan tidigare har man god kunskap om att de omlöp eller naturlika fiskvägar som byggts vid kraftverken i Finsjö fungerar bra, men endast om man anpassar tappningen av vatten till fiskens behov, t.ex. att man inte lockar dem in i en torrfåra utan fiskväg. Man bör också i framtiden se till att ingången till fiskvägar som byggs hamnar så nära kraftverksutloppet som möjligt. Arbetet under perioden 2007-2009 syftar till att testa åtgärder för att hjälpa nedströms vandrande fisk att komma förbi kraftverken oskadda. En annan viktig kunskapslucka att fylla är hur populationerna av framför allt öring och lax i ån ser ut i dag och vilka möjligheter som finns i framtiden. Frågor av stor vikt är t.ex. hur många smolt produceras i ån och hur många går förlorade i kraftverken? Vad skulle åtgärder vid kraftverken få för effekt för det totala antalet smolt och sedermera antalet lekfiskar som går upp i Emån? Slutligen blir utmaningen för biologer och ekonomer att gemensamt göra en analys av den ekonomiska kostnaden och nyttan för att "fiskanpassa" kraftverken i ån.
Våren 2007 bestod arbetet i två huvudmoment:
1. Nedströms passage vid kraftverk:
A: Hur stor andel av de fiskar som försöker komma förbi Finsjö lyckas med detta?
B: I vilken utsträckning fisk hittar ut genom de isutskov som finns vid kraftverksintagen vid Övre och Nedre Finsjö kraftstationer?
2. Smoltproduktion i Emån.
1. Nedströms passage vid kraftverk:
Under våren 2007 märktes vuxen färna och öringsmolt med radiosändare och sattes därefter ut i inloppskanalerna till de båda kraftstationerna i Finsjö. Utöver dessa märktes en rad andra arter med yttre märken och sattes ut på samma plats. I isutskoven vid respektive kraftverk byggdes fällor för att på ett skonsamt och effektivt sätt ta reda på vilka fiskar som simmar ut denna väg. De radiomärkta fiskarna kunde positionsbestämmas exakt medan de fiskar som märkts med yttre märken endast noterades när de hamnade i någon av fällorna. Vad gäller försöken med färna finns de redovisade i ett av två examensarbeten som genomförts inom projektet under 2007. Arbetet har titeln "Färnans (Leuciscus cephalus) vandring och ekologi i ett reglerat vattendrag" och skrevs av Carl-Johan Månsson. Analys av resultaten på öringsmolten pågår för fullt av examensarbetare nr 2, Therese Engquist. Båda arbetena handleds av Olle Calles.
Resultaten i korthet att ingen av de vuxna färnorna vandrade ner i någon intagsfälla, men ingen påträffades heller död eller skadad på intagsgallren. I stället vandrade samtliga uppströms och flera individer observerades på lekplatser under leken i maj. Öringen blev i många fall stående i intagskanalerna under en lång tid innan de vandrade genom kraftverksturbinerna eller ner i intagsfällorna. Av de som passerade genom turbinerna dog fler av det övre kraftverkets Francis-turbiner än av det nedre kraftverkets Kaplan-turbiner.
Smoltproduktion i Emån.
I samarbete med Fiskeriverkets Lars Karlsson och medarbetare monterades två s.k. smolthjul (rotary smolt wheel) strax uppströms Emåns mynning. De smolt som fångades i fällorna märktes med ett yttre märke och återutsattes direkt ca. 100 m uppströms väg E22. Andelen som återfångades gav ett mått på fällornas effektivitet och därmed hur stor andel av det totala smoltutgången som fångsten utgjorde. Ett oväntat inslag i fångsten var det stora antal nyligen uppkrupna yngel som fångades i fällorna. Vid fångsttillfället var de så små att det inte gick att avgöra om det var öring eller lax. En preliminär och grov skattning av smoltutgången vid Em 2007 var 1000 öringsmolt och 4000 laxsmolt, vilket var en oväntat låg siffra för öringen. Ingen slutlig analys har ännu genomförts på detta material.
Smoltfälla placerad i Emåns nedre del vid Em (Foto: Olle Calles)