Jord- och skogsbruk i Emåns avrinningsområde

Jord och skogsbruket är de största areella basnäringarna i Sverige och så även inom Emåns avrinningsområde där markanvändningen utgörs av 75 % skogsmark och 13 % jordbruksmark. Jord- och skogsbruk har en tydlig koppling till vatten och vattenkvalitet och utgör därför en viktig del i Emåförbundets arbete med recipientkontroll, vatten- och fiskevård samt utbyte av kunskap och information. Förbundet har en arbetsgrupp kallad "jord- och skogsgruppen" som utbyter information, diskuterar aktuella frågor och driver projekt som syftar till att gagna såväl jord- och skogsbruk som vattenkvalitet (läs mer om detta genom att välja i menyn till vänster).

Skogsbruk i Emåns avrinningsområde

Skogsbruket är den dominerande markanvändningen inom Emåns avrinningsområde och omfattar ca 335 000 hektar skogsmark vilket innebär ca 75 % av områdets yta. Cirka 67 % utgörs av barrskogar och 5 % av lövskogar skogsmark och resterande 2 % är hyggen (Denna siffra är ca 10 år gammal och har förändrats något). Andelen impediment av dessa 75 % utgörs av ca 10 % vilket innebär att andelen produktiv skogsmark utgörs av ca 300 000 hektar. Samtliga delavrinningsområden domineras av skogsmark med en genomsnittlig andel på 76 % men inom Emåns nedre, centrala delar är skogsandelen något lägre på grund av en större andel jordbruksmark. 

De vanligaste trädslagen inom avrinningsområdet är gran, tall och björk. Gran och tall dominerar och  är utspridda över hela avrinningsområdet. I områden med mycket isälvsavlagringar är tallen dominerande på grund av de tunna markskikten, näringsfattiga moräner och ofta långt till grundvatten. Vanligt förekommande lövträdslag är al, asp och ask i de höglänta delarna samt ek, bok, alm, lönn och ask i de låglänta delarna under högsta kustlinjen (110 m ö h). Det finns inga exakta siffror på de stående virkesvolymerna inom avrinningrområdet men jämfört med skoglig statistik för hela Sverige rör det sig om drygt 20 miljoner kubikmeter varav 95 % är barrskog. Den årliga skogsavverkningen är också mycket svår att skatta men en grovt skattad siffra är ca 600 000-700 000 kubikmeter per år.  

 

Jordbruk i Emåns avrinningsområde

Jordbrukslandskapet inom Emåns avrinningsområde är i första hand beläget längs flodplanen och kring sjöar och andra låglänta marker. Detta beror givetvis på att här finns de näringsrikaste jordarna, flackare terräng och god tillgång till vatten och överlag ett mer gynnsamt klimat. De mest jordbruksintensiva områdena inom avrinningsområdet är belägna längs med flodplanet i Emåns huvudfåra inom Hultsfred, Högsby, Mönsterås och Oskarshamns kommuner. Men det finns även mycket bra områden längs Emåns huvudfåra och biflöden i Vetlanda kommun samt området kring Solgen och Solgenån i Eksjö kommun. I dessa områden bedrivs ett mer storskaligt jordbruk men i övrigt finns jordbruksarealer utspridda över hela avrinningsområdet ända upp till de högst belägna områdena kring 300 meter över havet.

Jordbruksenheterna inom avrinningsområdet är genrellt små och av de ca 650 företag som finns idag är den normala arealen 60-120 hektar med djurbesättningar på i genomsnitt 25 enheter (ca 10 år gamla siffror som troligtvis har förändrats). Det finns emellertid ett mindre antal stora företag med djurbesättningar på 400-700 enheter eller mer men dessa är fåtaliga och endast 10-20 stycken i antal. 

De vanligaste grödorna inom avrinningsområdet är vallodling (ensilage) och vete men variationen är stor och andra vanligt förekommande grödor är havre, råg och korn. Potatis odlas framförallt i de nedre delarna av området och på senare år har även fodermajs blivit en populär gröda som odlas på vissa fastigheter inom hela avrinningsområdet.

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår