Färna

Leuciscus cephalus (Linnaeus, 1758)

Färnan, som lokalt även kallas asping, är att betrakta som en karaktärsfisk i de strömmande och lugnflytande delarna av Emåns huvudfåra. Dess levnadssätt påminner något om öringens eftersom den till stor del uppehåller sig i strömmande partier och livnär sig på insekter som kommer flytande med strömmen. Med tilltagande ålder och storlek blir den en glupsk rovfisk och utökar sin diet med småfisk och groddjur. I Emåns avrinningsområde förekommer den i huvudfåran från mynningen upp till Holsbybrunn och vidare en bit upp i Solgenån vid Skede. Som matfisk har den aldrig varit särskilt uppskattad men har däremot betydelse som sportfisk och fångas huvudsakligen med mete eller flugfiske. I Emån förekommer ett omfattande specimenmete efter stor färna med många registrerade färnor kring 2,5 kg. Största registrerade fisk, som tidigare var gällande svenskt sportfiskerekord, är en fisk på 3,578 kg, fångad 05-04-30 i Emån på bottenmete.

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår