Jord- och skogsbrukets påverkan

All markanvändning kan påverka vattenkvalitet och vattenmiljöer i större eller mindre utsträckning. Jord- och skogsbruk kan tillskrivas både en historisk och modern påverkan i relativt stor skala som bidragit till såväl förändrad hydrologi som försämrad vattenkvalitet och förlust av biologisk mångfald. Nedan redogörs kortfattat för de viktigaste orsakerna - vi hänvisar även till andra flikar på vår hemsida samt all den litteratur som finns i ämnesområdet.

Jordbrukets påverkan

Jordbrukets utveckling under 1800-talet resulterade i en mängd markavvattningsprojekt inom Emåns avrinningsområde. Sjöar sänktes, åar och bäckar sänktes, rensades kanaliserades och reglerades och ett stort antal öppna och skogliga våtmarker dikades ut. Markavvattning och kanalisering har pågått ända fram till 1980-talet inom avrinningsområdet och det sista storskaliga projektet var sänkningen och invallningen av Emåns huvudfåra nedströms Högsby. Idag begränsar sig markavvattningen i princip bara till underhåll av befintliga diken och kanaler.  Resultatet av markavvattningen var nya och större åkerarealer som gav upphov till flera generationers brukande och nödvändiga livsmedel - i sammanhanget är det inte svårt att föreställa sig vilket enormt arbete som detta innebar.

Markavvattningen har dock gett upphov till förändrad hydrologi och förluster av våtmarker och försämrade fysiska miljöer i vattendrag som i sin tur påverkat både vattenkvaliteten och djur- och växtlivet negativt. En annan historisk påverkan som mer indirekt kan tillskrivas jordbruket är uppförandet av alla kvarnar och dämmen längs med Emån och dess biflöden. Kvarnarna var en förutsättning till förädling av livsmedel och utgör idag värdefulla kulturmiljöer. Men ibland skapar de också vandringshinder för fisk och andra organismer, men det går att åtgärda (läs mer under menyn Vatten- och fiskevård)

Om man beskriver markavvattningen och den tidiga regleringen som en historisk påverkan från jordbruket kan den moderna, pågående påverkan framförallt tillskrivas det diffusa läckaget av näringsämnen och förlusten av funktionella kantzoner längs sjöar och vattendrag i jordbrukslandskapet. Detta påverkar framförallt vattenkvalitet och biologi i större eller mindre utsträckning i form av övergödning och förlust eller minskning av olika djurarter och växter som ställer särskilda krav på miljön.

Skogsbrukets påverkan

Även om skogsbruket inte har alls lika lång historia som jordbruket har den inte desto mindre påverkat vattenmiljöer och landskapsbild. Den Historiska påverkan från skogsbruket är framförallt skogsindustrins utveckling under 1800-talet i form av pappersbruk, sågverk och sliperier m.m.. Detta gav upphov till flera regleringar och rensningar av vattendrag eftersom vattnet var den huvudsakliga energikällan och transportvägen för timret. Flottning skedde framförallt i Emåns nedre delar och i vissa av biflödena som t.ex. Silverån och Sällevadsån och slutdestinationen var oftast trä- och pappersindustrierna vid  Finsjö, Nyboholm och Emsfors. Men det låg även pappersbruk i bland annat Pauliström, Silverdalen, Mariannelund och Kvillsfors, av vilka några fortfarande är i bruk. De rensade flottlederna påverkades negativt genom försämrade  livsmiljöer för fisk och andra vattenlevande djur och regleringarna skapade vandringshinder.

Skogsbrukets moderna utveckling under 1900-talet gav liksom jordbruket upphov till ett flertal markavvattningar - speciellt s.k. mossodlingar vilket innebar att många skogliga våtmarker dränerades och små bäckar dikades ut till förmån för ökad skogsproduktion. Detta har påverkat både hydrologi och biologi negativt och gör så än idag till viss del på grund av rensning av skogsdiken. Trakthyggesbruket som påbörjades under 1950-talet har också ökat det diffusa läckaget av näringsämnen men inte alls i lika stor utsträckning som jordbruket. Skogsbrukets moderna påverkan utgörs framförallt av förlusten av funktionella kantzoner längs vattendrag, körskador, skapande av vandringshinder genom skogsbilvägar och dåligt placerade vägtrummor samt läckage av organiskt material varav det sistnämnda bl.a. innebär ökade halter av giftigt metylkvicksilver i vattenmiljöer.

Lästips och annat

För den som vill läsa vidare finns en hel del litteratur i ämnesområdet, några tips på mer information är att besöka hemsidorna för Världsnaturfonden (www.wwf.se), Lantbrukarnas riksorganisation (www.lrf.se), Skogsstyrelsen (www.skogsstyrelsen.se) och länsstyrelserna (www.lansstyrelsen.se). Där finns mängder av publikationer inom ämnesområdet och ytterligare tips på länkar. För dig som är intresserad av flottning i Emån finns en fin skrift som heter "Flottning och flottleder i södra Sverige", skriven av A. Ahlbäck och R. Albertsson 2006 (ISBN 13: 978-91-631-8982-1). LRF har dessutom sedan några år drivit projektet "Vattnets väg" i form av studiecirklar och studiematerialet kan beställas gratis på deras hemsida. Sveriges fyra skogsägarföreningar (inklusive Södra skogsägarna) har nyligen givit ut en bok som heter "skogens vatten" som ingår i en ny utbildningskampanj som riktar sig till skogsägare och entreprenörer. Boken kan beställas på hemsidan (www.sodra.com).

Körskador i vatten och på mark är ett ökande problem i skogsbruket som kan få allvarliga konsekvenser för både vattenkvalitet och naturmiljöer. Det kan också drabba skogsägaren med skadade rotsystem och försämrad tillväxt

Sänkta och rätade vattendrag i det öppna jordbrukslandskapet är ofta instabila miljöer med mycket erosion och igenväxning. Bristen på funktionella kantzoner är stor men en trädbevuxen kantzon gagnar både djurlivet och jordbruket eftersom ökad skugga ger minskad igenväxning och gynnar många vattenlevande djur.

Intensivt brukande av jorden nära vattendrag leder ofta till näringsläckage - speciellt vid gödsling och efter plöjning. Att inte ha en skyddande kantzon innebär tidvis mycket höga halter av kväve och fosfor till vattendraget som kan vara direkt skadligt för fisk och bottenfauna samt försämrad vattenkvalitet.

Dikesrensning i skogsbruket är ofta nödvändigt för att syresätta marken och främja skogstillväxten. Men det är viktigt att det görs på rätt sätt för att undvika påverkan på vattenkvalitet och djurliv. Genom att behålla naturliga slänter i diket och så mycket beskuggning som möjligt minskar man även behovet av rensning på sikt. Att behålla stenar och block i diket är viktigt för djurlivet - många gånger räcker det att endast rensa där diket har satt igen och låta resten vara orört. Många åtgärder kan dessutom utföras för hand!

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår