Fiskvandring i Emån

Alla fiskarter rör sig mer eller mindre i vattensystem och mellan hav och sötvatten för att reproducera sig och söka föda. Allt eftersom Emåns vattensystem byggdes ut för vattenkraft och dessförinnan reglerades för olika ändamål har fisk och bottenfauna blivit mer och mer isolerade eftersom de inte kunnat röra sig upp- och nedströms jämfört med tidigare.

De flesta förknippar dock begreppet fiskvandring med havsöring och lax och båda dessa arter har genom årtusenden sökt sig upp i Emån för att leka under hösten. För ca 100 år sedan hoppade laxen i fallet ända uppe vid Turefors (Kvillsfors) och vissa år tog den sig ända upp till Sjunnen i Vetlanda kommun (se karta nedan). Emåförbundets vision är att fisk åter skall ges möjlighet att kunna vandra upp till de ursprungliga utbredningsområdena. Detta är möjligt genom att skapa vandringsvägar förbi alla de vandringshinder som finns i form av kraftverks- och regleringsdammar i huvudfåran och biflödena.

I dagsläget kan fisk från Östersjön vandra upp till Högsby ca 4 mil från mynningen men för att fisken skall nå dit har den fortfarande en svår och mödosam resa. Den måste passera två kraftverksdammar och genom de fiskvägar som finns där. Nedströmspassage för fisk förbi kraftverken finns dessutom för närvarande endast vid Finsjö övre kraftverk och denna anläggning fungerar endast under vår och sommar.

Ett stort steg togs vintern 2005/2006 då staten löste in fallrätten vid Emsfors kraftverk som är det första vandringshindret i Emån. Emsfors var ett gammalt kraftverk och bruk som inte varit i drift på länge men som utgjort ett svårpasserbart hinder. En stor del av vandringsfisken stoppades redan där, endast ca 1 mil från mynningen. För att en fortsatt fiskvägsbyggnad längre upp i systemet ska bli tillfredsställande måste fiskvandringen i Emåns nedre delar ha en väldigt hög passageeffektivitet. Nästa stora steg i detta led togs efter att Södra under 2018 köpt Karlshammars kraftverk och givit Emåförbundet i uppdrag att se över möjligheterna till en faunapassage med hög ambitionsnivå. Projektering och byggnation tog knappt två år, och den nya fiskvägen invigdes hösten 2020. Se film från invigningen här.

Inlöpet förbi Karlshammars vattenkraftverk invigdes hösten 2020 och är en av Sveriges största faunapassager. Vattenföringen i fiskvägen varierar mellan 1,5 och 6 m3/s. Medelvattenföringen ligger runt 4,5 m3/s.

Under pågående arbete med faunapassagen vid Karlshammar köpte Mönsterås kommun in Åbyfors kvarn inne i Fliseryd som utgjort hinder för fiskvandringen upp i den sk Fliserydskvillen. Kommunen bad Emåförbundet om hjälp med projektering, samrådsmöten och slutligen genomförande av ansänkning och restaurering av hela det gamla dammområdet. Fliserydskvillen utgör ett väldigt viktigt område för havsöringens reproduktion, och tidigare resultat av elfiskeundersökningar har visat på gynnsamma effekter av avsänkningen.

Emåns kvarvarande strömmande partier är också alla påverkade av rensningar i olika grad, dessa kan genom biotopvård klart förbättras som lek- och uppväxtområden vilket ökar produktionen av öring och lax. En projektering av lämpliga restaureringsåtgärder har skett 2010 i Emåns nedre delar från Emsfors till Åsebo.

Upp - men även ned

Svårigheten är inte bara att få fisk att komma vidare uppströms utan en minst lika viktig fråga är hur de skall ta sig tillbaka ut i havet. I Emån har man ingående studerat fiskens vandringsmönster och smoltens dödlighet genom kraftverken. Huvuddelen av denna forskning har bedrivits av fil. dr Olle Calles vid Karlstad Universitet. 

Karlstad universitet har även bistått i arbetet med de nedströmsvandringslösningar som numera finns på plats vid vattenkraftverket vid Karlshammar.

Ni kan läsa mer om forskningen och nyheter kring fiskvandring i Emån på Naturresurs rinnande vatten Karlstad Universitet.

Emåförbundet vision

Visionen och den långsiktiga målsättningen är att fisken åter ska kunna vandra inom sitt ursprungliga utbredningsområde. Detta ser vi som viktigt ur många aspekter; det främjar den biologiska mångfalden, alla arter rör sig i vattensystemen - det handlar inte bara om laxfisk från Östersjön. Emån är ett laxförande vattendrag med naturproducerande östersjölax som har ett stort bevarandevärde. De allmänt vedertagna scenarierna vid en klimatförändring innebär på sikt ökade vattentemperaturer. Detta kräver i sin tur att laxartad fisk kan nå högre upp i avrinningsområdet till mindre och högre bellägna biflöden som har lägre årsmedeltemperatur (se karta nedan). Dessutom bygger vår vision på skyldigheten att efterlämna en miljö i hållbar ekologisk balans till kommande generationer.   


Kartan visar Emån och biflöden som utgör potentiella lek- och uppväxtlokaler för framförallt havsöring men även lax.
Visionen dit vi bedömer att den havsvandrande fisken skulle kunna nå. Realistiskt eller ej? Detta är en utmaning som vi hoppas att näringen och myndigheter tillsammans kan arbeta för. Flertalet fiskvägar har byggts under de senaste åren i biflöden högre upp i systemet. bl.a. i Nötån och Sällevadsån. Manegen är krattad.

Smoltproduktion i Emån

Som ett led i att bygga fler fiskvägar i Emån har beräkningar på smoltproduktion från Emån med biflöden gjorts för att belägga vilka åtgärder som är mest relevanta. Dessa smoltproduktionsberäkningar har också använts för att visa på att åtgärder för smoltutvandring vid Finsjö övre (finns i dagsläget) och nedre kraftverk behövs. Olle Calles har vid Karlstads universitet forskat i hur fisk använder de omlöp som byggdes vid Finsjökraftverken år 2000. Dessutom studerades smoltdödligheten vid dessa. Totalt ger Emån upp till Turefors kraftverk (fiskväg vid Järnforsen och Nyboholm) och biflöden ca 25600 st smolt till havet om vandringshinder i Emån samt i biflöden åtgärdas. Nuvarande tillstånd ger ca 13600 smolt till havet. Alltså kan smoltproduktionen fördubblas i Emån. Fördelningen enligt de olika  scenarierna ses i nedanstående diagram.

Diagram som visar olika scenarion avseende smoltproduktion i Emån vs. åtgärder vid vandringshinder. Scenariot "Nuvarande tillstånd" visar hur stor produktionen är uppskattad till i dagsläget (ca 13600 smolt) och genom olika åtgärder ges successivt högre smoltproduktion. De optimala förhållandena (ca 40 000 smolt) får betraktas som  ursprungliga förhållanden; innan Emån var utbyggd med vattenkraft.

Emsfors - det första hindret i Emån, är numera avsänkt.

I den gamla dammen strömmar nu vattnet fritt och fina lek-och uppväxtområden har kunnat restaureras.

Vid Finsjö övre kraftverk har arbeten skett för att säkerställa fiskens utvandring (framförallt smolt), ett sluttande fingaller med flyktränna.

Emåns mynning som avslutas med en ström rakt ut i Kalmarsund. Här passerar havsöringen och laxen på sin vandring upp till sina lekplatser.

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår